Kenneth Bengtsson är en erfaren styrelseordförande och företagsledare för ett flertal olika bolag. Han delar med sig av sina erfarenheter och insikter utifrån de olika styrelsegrupperna som han har varit en del av gällande att flytta hem sin produktion. Hur har företag tagit beslut om att flytta sin produktion närmare hemlandet och vad låg i grund för dem?
Hur går samtalen i de olika styrelsegrupperna som du är med i när det kommer till att producera utomlands och att flytta produktion?
Kenneth, som arbetar med bolag som Clas Ohlson, Lyko och Synsam, berättar om sina upplevelser med inköp och tillverkning från öst- och sydostasien. När trenden att producera utomlands började få fäste, var det många som valde Kina för att det på den tiden var ett lågkostnadsland. Enligt honom skiljer sig dock inte kostnaderna så pass drastiskt längre. Dessutom har landets politiska syn varit något som har haft stor inverkan på bolagens beslut att flytta sin produktion.
- På den tiden man gick till Kina var det ett lågkostnadsland, men idag är inte lönerna speciellt mycket lägre i Kina än vad de är någon annanstans. Samtidigt så har riskerna med landets regim och syn på världen för övrigt ökat så dramatiskt när det gäller etik, moral och värderingar. Då står man bara längre och längre ifrån det landet på något vis, säger Kenneth Bengtsson.
Clas Ohlson har flyttat en del av deras produktion närmare Sverige från Sydostasien till bland annat Polen. I det här fallet låg grunden till förflyttningen i en revision som fastställde att det fanns korruption och dolda kickbacks i en del av leverantörsledet. De märkte helt enkelt att vissa aspekter inte gick att styra från Sverige längre. När det gäller Synsams tillverkning av glasögonbågar, har de i fjol flyttat hem hela produktionen från Kina till Östersund.
-Man måste kunna leva på sina löner och någonstans pekade ju alla tecken plötsligt åt fel håll. Samtidigt så jobbar vi i Sverige med hållbarhetsfrågor, vi jobbar med etik och moral i en allt högre utsträckning. Då känns det svårare och svårare att köpa in allting från Kina, det blev en konflikt någonstans i hjärnan.
Tror du att företag i framtiden kommer att fortsätta att producera utomlands eller kommer vi att se ett skifte till att flytta hem sin produktion?
Kenneth spekulerar att produktion i allmänhet kommer att hamna närmare hemlandet, av flera skäl. Det som kommer att spela störst roll i styrelsens och ledningens beslutsprocesser är de rådande världspolitiska förhållandena och den ökade medvetenheten för klimatkrisen. Han menar att det kan leda till stora fördelar för både företag och miljön att ha produktion närmare kunderna.
- Vi måste tänka helt nytt och det är ju en trend att allting kommer närmare oss. Under en period skulle vi producera långt ifrån oss för att det var billigt. Det var ingen som tänkte på miljön och klimatet. “Det här löser sig väl alltid, har alltid gjort i alla hundratusentals år”, men det gör ju inte det. Idag vet vi ju mycket mer, och vi vet dessutom att klockan klämmer och det är det som triggar de här trenderna, förklarar Kenneth.
Kenneth berättar om ett exempel i livsmedelsindustrin, att det kommer att bli en brist på mat i framtiden ifall inte produktionen av mat ökar drastiskt. År 2050, berättar Kenneth, kommer vi behöva odla på alla möjliga och omöjliga ställen. Anledningen till det är att u-länderna blir allt mer utvecklade, befolkningen ökas drastiskt och människor kommer att behöva mer mat. Problemet är att det inte kommer att räcka till alla.
- Nu är jag inte speciellt orolig för det, människan är fantastisk på att hitta alternativ och man kommer lösa detta, det är ganska många år dit i det här fallet. Men det skjuts från alla håll, det gör att jag tror att man kommer nog att ha produktionen väldigt mycket närmare sig, lite som en garanti att du åtminstone får det du vill ha och behöver.
Hur kan man adressera potentiella risker i framtiden från styrelsens håll?
Kenneth betonar vikten av att kunna anpassa sig till snabba förändringar och på så vis parera händelser som inte är väntade. Han tar pandemin som ett exempel och berättar att företag som var bra på att parera, som kunde anpassa sig till den nya situationen snabbt och agera utifrån nya marknadsförhållanden hade chansen att lyckas väl. Kenneth liknar dessa typer av situationer med en våg med två skålar.
- Om du tänker dig att du lägger ordet planera i den ena vågskålen, och ordet parera i den andra vågskålen, så tror jag att de företagen som växlade över lite från att planera till att parera det var dem som var vinnare i den här pandemin. Och nu befinner vi oss i en ekonomisk pandemi mer eller mindre. Det gäller att jobba i det korta, parera för saker som händer, för de sakerna händer snabbt. Det var ju ingen som kunde förutse ett brutalt anfallskrig i Ukraina för några år sedan, nu är det verklighet och påverkar mer eller mindre hela världen.
Kenneth tipsar företag inte ska planera till en överdrift, istället menar han att man ska anpassa sin affärsmodell utifrån en flexibilitet så att man har möjlighet att parera problem som dyker upp. Det är definitivt viktigt att ha en grundläggande plan, eller som Kenneth beskriver, ett ramverk. I hans ord ska man inte måla tavlan färdigt innan man trycker på knappen.
- Har du stor import från Kina? Kanske blir det ett inbördeskrig som gör att hela Kina stannar upp, vad händer med ditt företag då? Ja, du kan ju inte planera för det. Tänk att du ska kunna parera, bygga inte in stora strukturer som gör att du inte kan flytta verksamheten, att du sitter i konstiga IT-system som är omöjliga att göra upp med och så vidare. Tänk enkelt, det kommer att förändras över tid, säger Kenneth Bengtsson.